Vad är Agroforestry?

Agroforestry eller Skogsjordbruk som det heter på svenska, är ett samlingsnamn för olika former av markförvaltningssystem där perenna växter så som träd och buskar, integreras med odling eller djurhållning.

Enkelt uttryckt handlar det om att plantera träd och andra växter på jordbruksmark eller introducera jordbruk i existerande skogar [11]. Alla odlingssystem inom skogsjordbruk ger matprodukter samtidigt som systemen öppnar upp för lokalanpassade möjligheter att förena produktivitet och lönsamhet med naturens ekologi. Forskning visar att skogsjordbruk kan vara mer biologiskt produktivt och mer lönsamt än monokulturer av skogsbruk och jordbruk [2]. De olika odlingssystemen inom Skogsjordbruksbegreppet skiljer sig åt men de har alla gemensamt att:

  • Skapa variation och bredda inkomster från jordbruksmark och skogar
  • Skydda värdefull matjord
  • Öka produktiviteten av jordbruksprodukter och andra grödor
  • Minska behovet av energi, bränsle och kemikalier
  • Se till att vattenresurser används på ett effektivt sätt av djur och växter
  • Vattenkvaliteten förbättras
  • Biologisk mångfald gynnas
  • Luftkvalitet och kolinlagring förbättras
  • Skapa ett mer funktionellt landskap som bidrar till förbättrad livskvalitet för människor.

På denna sida har vi sammanfattat information om de olika odlingssystem som ingår i Skogsjordbruk samt fördelarna med Skogsjordbruk och dess historia.

ODLINGSSYTEM SOM INGÅR I SKOGSJORDBRUK

Det finns många olika odlingssystem med olika designvariationer som ingår i Skogsjordbruk och olika källor visar på något skilda kategoriseringar men de vanligast förekommande grupperna är:

  • Trädjordbruk (silvoarable/alley cropping)
  • Beteskogsbruk (silvopasture)
  • Produktiv kantzon (riparian buffer)
  • Mångfunktionellt vindsydd
  • Skogsodling (forest farming)
  • Skogsträdgård (forest gardening)

mindmap

Bild. Olika odlingssystem som ingår under samlingsbegreppet Skogsjordbruk.

Trädjordbruk (Silvoarable eller Alleycropping)

Det vanligaste odlingssystemet inom kategorin Trädjordbruk (silvoarable) är Alley cropping där träd och buskar, eller kombinationer av de två, planteras med breda korridorer mellan raderna. På svenska delar vi upp silvoarable mellan Odlingsskogsbruk och Åkerskogsbruk beroende på vad som odlas mellan träd och buskar. Raderna bör placeras minst 10-14 meter ifrån varandra i nord-sydlig riktning för att ge tillräckligt med utrymme och soltimmar för odlingar emellan [1]. På detta sätt kan trädplanteringar för ved, energi, frukt eller nötter kombineras med andra jordbruksprodukter så som grönsaksodlingar, säsongsanpassade odlingar av blommor eller medicinalväxter som genererar en årlig inkomst medan träden växter till sig [6]. Man kan ha enkla, dubbla eller tredubbla rader av träd och buskar. I det senare alternativet kan träd med högt timmervärde stödjas av två amträd som växtstöd. Amträd är träd som i första hand planteras för att hjälpa andra träd att utvecklas på bästa sätt och i detta fall planteras de för att stödja timmerträd så att de får fina raka stammar. Information kring val av timmerträd och amträd för Alley cropping finns i Agroforstry News. Se källa [1].

Både träd och buskar i raderna kan beskäras och användas som gödning och täckmaterial för grödorna mellan träden. Detta är särskilt bra om de är kvävefixerande arter i raderna. Odlar man frukt eller nötter  kan man integrera höns eller grisar i systemet så att de kan äta upp nedfallna rester på hösten [7]. Vill man ha höga skördar är det viktigt att jorden i korridorer mellan träden bearbetas på något sätt för att gångarna inte ska fyllas med trädens fina rötter. Enligt Martin Crawford minskar inte skördarna (per areaenhet) från dessa av korridorodlingar förrän träden är lika höga som korridorens bredd och när det händer kan systemet övergå till Beteskogsbruk. Några fördelar med Alley cropping jämfört med jordbruksmark med endast en gröda är:

  • Trä och trädprodukter produceras i tillägg till jordbruksprodukter utan att minska skördar per ytenhet på många år.
  • Grödornas kvalitet och skörd kan öka tack vare det vindskydd och mikroklimat som skapas av träden.
  • Ett cirkulärt system av näringsämnen kan skapas vilket minskar eller tar bort behovet av näring utifrån.
  • Spridningskorridorer och skydd för vilda djur och insekter skapas.
  • Produktionen per ytenhet kan ökas och grödor och mark skyddas i högre grad från vind och eventuell erosion.
  • Enstaka träd på en åker ses ofta som problem för en bonde men raka rader av träd, om de är korrekt designade, ska inte skapa problem för maskiner [1].

alleyEtt youtube clip från Centre for Agroforestry Missouri som beskriver Alley cropping https://www.youtube.com/watch?v=b8Kwb5yInPM 

Beteskogsbruk  (Silvopasture)

I detta system är skogsbruk integrerat med djurhållning. Beteskogsbruk en form av skogsjordbruk som avsiktligt planeras för att optimera produktion av träproduketer, vallfoder och boskapsprodukter samtidigt som man skapar miljöfördelar och ekosystemjänster [6]. Antingen etableras trädplanteringar på betesmarker eller så tunnar man ut skogar och släpper in djur som får ströva fritt. Träd kan planteras jämnt med ett mellanrum (t ex 10*10 meter), i rader med beteskorridorer (tex 10-30 meter breda) i nord-sydlig riktning, eller i kluster [1]. Beteskogsbruk handlar alltså inte om att bara släppa in djuren i skogen utan det är ett planerat system där man uppnår en bra balans mellan träd, betesmark och djur. Träden skapar ett gynnsamt mikroklimat för betesmarksgrödor och ger samtidigt skugga för betande djur.

Beteskogsbruk kan designas så att det endast är en liten, eller ingen långsiktig skillnad i betesproduktion jämfört med monkulturella betesmarker. Samtidigt får man avkastning från andra grödor på samma plats så som timmer och andra vedprodukter samt frukt och nötter. En annan fördel med denna metod är att den skyddar jorden från erosion och ett roterande Beteskogsbruksystem hjälper till att hålla växt- och djursjukdomar borta genom att det roternade systemet tillåter en biologisk nedbrytnig av de sjukdomsbärande organismerna [6]. Den största kostnaden i etablerandet av ett Beteskogsbruksystem är för många att skydda träden så att de inte skadas allvarligt av djuren. En annan utmaning är att många lövträd med högt timmervärde växer krokigt om de inte har ett ljustryck från en skog. Amträd och beskärning kan avhjälpa en del av dessa problem.

Om man gör Beteskogsbruk på rätt sätt så genererar systemet högre inkomster från marker än om man skulle haft endast skogsbruk eller endast djurhållning [1]. Det bästa exemplet på ett fungerande Beteskogsbruksystem är troligtvis Spanska dehesa där korkekar (Qurcus suber) och kastanjer (Castanea spp.) kombinerats med buskar som samexisterar med betesgrödor och odlade rader. Dehesan ger mat åt kor och ekollonen och kastanjerna skördas av den iberiska grisen – en gris som har ett högt värde. Systemet har använts i minst 4000 år och ger timmer, korkbark, kastanjer, söta ekollon, örter, grödor, honung och kött från djur som ätit ekollon och kastanjer [6].

agrofopig

Bild: Iberiskt gris på en dehesa i Sierra de Aracena i södra Spanien. Foto av Philipp Weiss

pastoSe ett youtube clip om Beteskogsbruk från Centre for Agroforestry Missouri http://www.youtube.com/watch?v=hprobEqBUMY

Riparian buffers

På svenska betyder riparian ”strandnära/det som ligger vid stranden” så Riparian buffer syftar till planteringar av träd, buskar och gräs längs vattendrag, sjöar och dammar. Dessa planteringar skyddar vattenmiljön mot föroreningar och övergödning från närliggande marker samt minskar erosion vid vattenkanten eftersom trädrötter håller fast jorden. Riparian buffers kan också utgöra vindskydd, stabilisera jord och producera frukt och nötter. Andra fördelar med systemet är att de utgör boplatser och spridningsvägar för djur och insekter [1]. Den överskottsnäring som ofta läcker ut i vattendrag från både konventionell och ekologisk odling kan i detta system istället komma till användning genom att odla frukt, nötter eller andra trädslag längs vattendragen. Något som vanligtvis är ett problem kan här vara en lösning genom att etablera en multifunktionell polykultur av växter. När man anlägger dessa system bör man ta hänsyn till, och följa tre zonprinciper:

Zon 1: Ett smalt område närmast vattnet. Där planteras växter som har som uppgift att stabilisera strandkanten och skapa samlingar av ved som gynnar vattenlivet och minskar vattenflödet.

Zon 2: Ett bredare område intill zon 1 som består av snabbväxande träd och buskar som tar upp och lagrar näringsämnen. I denna zon kan man plantera sådant som genererar inkomster såsom timmer, träfibrer, bioenergi, frukttäd och nötträd.

Zon 3: Områden som ligger nära odlingsmark eller betesmark omgärdas med fördel av ängsmark eller lokala gräs som fungerar som en första barriär, filter och uppsamlingsområde för näringsämnen, kemikalier och vattenflöden [4].

Hur breda riparan buffers skall vara beror på lokala förhållanden men en tumregel är att planera för minst 30 meter mellan odlingsmark och vattendrag. Se bilden Riparian buffer widths [5]. Riperian buffers kan även användas i urbana områden för att ta hänsyn till kvantitets- och kvalitetsproblem med dagvatten.

ripEtt youtube clip från Centre for Agroforestry Missouri som beskriver Alley cropping https://www.youtube.com/watch?v=8HDnyV1ViHw

Mångfunktionellt vindskydd

Vindskyddsplanteringar är ofta raka rader av träd och buskar som är designade för att förbättra odlingsförutsättningarna, skydda människor och djur samt fördröja flöden av vatten och jord. Vindskyddsplanteringarna är ofta två till tre rader breda. Rätt placerade vindskydd skapar mikroklimat som kan öka skördar med upp till 25% genom att växterna skyddas från vindar som annars orsakar onödig vattenförlust och uttorkning. Vindskydden minskar också risken för att odlingar förstörs av starka vindar [1]. Samtidigt som vindskyddsplanteringarna utför dessa ekosystemtjänster kan de även ge skörd av ätbara eller medicinala växter samt ge föda och habitat åt pollinerare.

Vindskyddsplanteringarna kan ge skugga och skydd åt boskap och forskning visar att djuren på grund av minskad vindstress kan öka sin vikt med upp till 10% och öka mjölkproduktionen med 8-20% i vindutsatta områden[1]. Placerar man vindskydden på rätt plats i förhållande till sin bostad så kan man även minska uppvärmningskostnader på vintern. Det mellanrum som behövs mellan vindskydd och det som skall skyddas beror på vindskyddets höjd, jordens erosionsbenägenhet, växternas känslighet och det lokala klimatet [1].

windEtt youtube clip från Centre for Agroforestry Missouri som beskriver Vindskydd http://www.youtube.com/watch?v=JRv4ylL3bs0

Skogsodling (Forest farming)

Skogsodling är odling av produkter med ett högt värde i en (oftast) redan existerande skog. Trädskiktet modifieras i vissa fall för att få rätt skuggnivå som ligger någonstans kring 80%, men det beror på vad man odlar. Skogsodling är ett sätt att få kortsiktiga inkomster samtidigt som högkvalitativa träd etableras för träprodukter. Man odlar i första hand sådant som trivs i en skuggig och fuktig skogsmiljö, och i vårt klimat kan det vara odling av lyxiga svampar (tex shiitake, ostronskivling), tidiga eller skuggtåliga grönsaker så som mangold, rödbetor och rädisor, honung från biväxter, skuggtåliga örter som till exempel mynta, björksav och olika medicinalväxter och bär. Timmerstockar kan producera shiitakesvamp som är värda 5-10 gånger mer än stockarna i sig. Ska man lyckas med denna form av skogsodling behöver man vara entreprenöriell av sig, göra research för potentiella köpare av produkterna och vara beredd på att systemet kräver en hel del arbete för att upprätthållas [1, 2].

agrosvam

Bild: Odling av svamp på Rikkenstorp. Foto- Annevi Sjöberg

Skogsträdgård

En skogsträdgård är ett planerat odlingssystem där man försöker efterlikna naturliga ekosystem, så som en skog, en lund eller ett skogsbryn Till skillnad från forest farming planterar man här oftast på tidigare öppen mark och kronskiktet täcker endast 30-40 % av ytan i en mogen skogsträdgård [1]. Skogsträdgården domineras av fleråriga (perenna) växter och kännetecknas av en struktur i flera olika skikt, både ovan och under jorden, så som illustrationen nedan visar. På så vis utnyttjas det infallande solljuset, vattnet och näringsämnena optimalt. Till skillnad från ett naturligt ekosystem är skogsträdgården fylld av växter som är till nytta för människan, så som nöt- och fruktträd, bärbuskar eller perenna grönsaker. Det finns även vissa växter som är rent funktionella, så som kvävefixerande växter eller marktäckare.

agroskikIllustration: Visar en schematisk bild av Skogsträdgårdens olika skikt, både ovan och under jorden.

Målsättningarna med en skogsträdgård är att få en hög diversifierad skörd och att skapa en maximalt självskötande odling med minimal insats av resurser utifrån eller mänskligt arbete. Dessutom eftersträvar man maximal ekologisk hälsa i odlingen. Dessa målsättningar kan uppnås genom att minimera konkurrensen mellan växterna, att se till att marken hela tiden är täckt och genom att ge förutsättningar för skogsträdgården att skapa sin egen bördighet med hjälp av exempelvis kvävefixerande växter. Dessutom bör det finnas en bra skadedjursbalans och goda förutsättningar för pollinerande insekter, vilket uppnås genom att skapa många mikrohabitat i skogsträdgården och genom att se till att ha så många blommande växter som möjligt under en stor del av säsongen. Allt detta skapar levande jord och ger friska växter. En skogsträdgård är oftast mindre än de andra skogsjordbruksystemen och avkastningen från skogsträdgården är snarare avsedd till självhushållning än till storskalig försäljning [9].

VILKA ÄR FÖRDELARNA MED SKOGSJORDBRUKSSYSTEM?

Fördelarna med odlingssystemen inom skogsjordbruk varierar beroende på vad man väljer att inkludera och kombinera men alla metoder strävar generellt efter att bevara och förbättra ekosystemtjänster och andra fördelar så som:

Ekonomiska fördelar

  • Förbättrar produktion: Jordbruksmark, frukt- och nötodlingar och grönsaksodlingar som skyddas i skogsjordbruksystem har mindre skador och insektsproblem, samt i många fall förbättrad växtkraft och högre skördar.
  • Diversifierad inkomst: skogsjordbruk kan ge extra inkomster till jordbruk och skogsbruk per markyta genom att man använder sig av växternas olika säsongrytmer och tredimensionella utrymmesbehov (både under jord och ovan jord) när man planerar sin mark.
  • Minskat risktagande: Eftersom man odlar olika grödor så minskas de ekonomiska riskerna om något eller några av de växter man odlar skulle gå förlorad pga torka, skadedjur eller annat.

Miljöfördelar

  • Vattenkvalitet: Flödet av regnvatten filtreras så att sediment, näringsämnen och kemiska och biologiska föroreningar inte når vattendrag. Strandkanterna skyddas också från att eroderas från stora vattenmängder. Detta resulterar i renare vatten för både samhället och naturen.
  • Jordkvalitet och lokalt kretslopp av näringsämnen: Jorden kan förbättras genom minskad eller minimerad vind och vattenerosion. Rötter i Agrofrestrysystem ökar infiltrationen av vatten, ökar kolinlagringen i jorden samt återvinner och ökar det cirkulära flödet av näringsämnen lokalt.
  • Anpassning till klimatförändringar och kollagring: Vedartade växter (buskar och träd) fångar betydande mängder kol och samtidigt ökar resiliensen på platsen mot torka och översvämningar som förväntas bli vanligare på grund av klimatförändringar.
  • Energilagring: skogsjordbruksystem kan minska hemmets behov för värme eller kyla, minska behovet av att ploga snö och minska behovet av bevattning.
  • Luftkvalitet: Löv och grenar från träd och buskar hjälper till att filtrera föroreningar från luft. Det kan göra stor skillnad lokalt i områden utsatta för luftföroreningar.
  • Svalare sommartemperatur eller mildare vår och hösttemperatur: Träd skapar skugga som sänker lufttemperaturen så att djur, människor och växter trivs. Träd lagrar också värme och skyddar mot vind vilket kan möjliggöra att växtsäsongen blir längre eller att djuren kan vistas utomhus lite längre.

Sociala fördelar

  • Bygga nätverk och samhällen: skogsjordbruksystem har större chanser att lyckas om det sker ett utbyte av information mellan skogsjordbrukpraktiserande markägare så att man lär av nya insikter och metoder och resurser som finns att genomföra dem. Om flera markägare odlar samma produkter kan man arbeta tillsammans för att göra research, förädla och marknadsföra produkter. Förädlingsverktyg kan även köpas gemensamt.
  • Arbete: Genom att använda skogsjordbrukmetoder kan man öka jordbrukets resiliens och minska dess risk att påverkas nämnvärt vid ekonomiska förändringar och svängningar. Resiliensen kan på detta sätt kan hjälpa till att bevara eller skapa jobb.
  • Livskvalitet: skogsjordbruksystem är fördelaktiga för jordbruk och samhällen då de skyddar jord, ger rent vatten, natur för rekreation, bättre tempererade byggnader, mindre oljud, mindre obehagliga dofter, minskad utsatthet av vind och mindre dammproblem.
  • Estetiskt och rekreationellt värde: De olika systemen kan ge en variation i landskapet som tilltalar de flesta människor och skapar möjligheter för rekreation och komma nära naturen. rekreationella möjligheter att åskåda djur och natur [2].

Skogsjordbruk och dess historia

Skogsjordbruksystem har funnits länge bland urbefolkningar i olika delar av världen och särskilt i områden där solljuset är så starkt att det lyckas ta sig igenom trädkronors tjocka bladmassa och ge energi åt växtlighet under träden. I tropiska områden så som exempelvis på Stillahavsöarna Samoa och Hawaii, har skogsjordbrukmetoder länge varit vanliga och i medelhavsområdet finns det mycket gamla skogsjordbruksystem kvar än idag, där djurhållning integreras med odling av exempelvis kastanjer eller ek.

Här i Sverige var jord och skog intimt sammanflätade med varandra i jordbrukets olika verksamheter ända fram till den agrara revolutionen på 1700-talet och 1800-talet. I skogen fanns sommarbete åt djuren, slåtterängar och hagar gav hö medan träd gav virke samt bark och lövfoder för vintern. I mellersta och norra Sverige tillkom dessutom fäbodsystemet, där tamdjur för(de)s till vallar eller ängar en bit ifrån den egentliga jordbruksbygden för att beta under sommaren [10]. Under den Agrara revolutionen skiljdes jordbruk och skogsbruk åt i många delar av världen och det var inte förrän i mitten på 70-talet som skogsjordbruk som koncept hamnade på den internationella kartan och västvärldens intresse för dessa metoder började väckas igen.

En kanadensisk man vid namn John Bene skrev ett visionspapper som fick stor uppmärksamhet för den nyckelroll som träd har på jordbruksmarker. Det var i detta sammanhang som ’skogsjordbruk’ som koncept nämndes för första gången. Detta visionspapper blev starten till bildandet av den internationella organisationen för forskning inom skogsjordbruk ICRAF (The International Council for Research in skogsjordbruk) som grundades 1978 (går nu under namnet World skogsjordbruk Center). Deras forskning är främst fokuserad på varmare områden och utvecklingsländer [8].Den svenska organisationen Vi-skogen började arbeta med skogsjordbruk runt Viktoriasjön år 1996 och de jobbar med detta än idag. För forskning i mer tempererat klimat bildades USDA National skogsjordbruk Center 1995 och sedan tillkom Center for skogsjordbruk 1998 vid University of Missouri. De forskar och utbildar  inom skogsjordbruksystem och erbjuder universitetsutbildningar i ämnet.

Den första världskongressen i skogsjordbruk hölls i Florda, USA år 2004 [8] och den första Europeiska skogsjordbrukkonferensen ägde rum 2011. I samband med den konferensen bildades också EURAF – European skogsjordbruk Federation. I EU har många träd huggits ner inom jordbruket för att skogsjordbruk har ramlat mellan stolarna i den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP). Nu har man börjat gynna skogsjordbruk inom EU och privata landägare, kommuner och organisationer kan få stöd för att etablera och underhålla skogsjordbruksystem i till 5 år även om det fortfarande är relativt svårt att få igenom [12].

Länkar och organisationer där man kan lära sig mer:

  • Center for skogsjordbruk http://www.centerforskogsjordbruk.org
  • EURAF-European skogsjordbruk Federation http://www.skogsjordbruk.eu

Skrivet av: Annevi Sjöberg, Philipp Weiss. Permakultur Stjärnsund.
Senast uppdaterad 2014-11-24

Denna definition och beskrivning av begreppet skogsjordbruk är under utveckling. Hör gärna av dig med förslag på förbättringar, uppdateringar eller bilder som vi kan inkludera till annevi.lakemountain@gmail.com! 

KÄLLOR

[1]          Crawford, Martin. skogsjordbruk news, skogsjordbruk Research Trust. Volume 6 Number 3 April 1998

[2]          Mason, Andy. Wallace, Douglas. Straight, Richard. An overview of Agoforestry. skogsjordbruk Notes. USDA – National skogsjordbruk Centre. May 2014.  Webb: http://nac.unl.edu/documents/skogsjordbruknotes/an01g01.pdf

[3]         Dosskey, Mike. Riperian buffers in the developed landscape. USDA – National skogsjordbruk Center. 2012 http://nac.unl.edu/documents/multimedia/presentations/RiparianForestBuffers_Dosskey_021412/Riparian-Forest-Buffers-Developed-Landscapes_Dosskey_2-14-12.pdf

[4]          Garret, Gene. Establishing and Managing Riparian buffers. skogsjordbruk in action. University of Missouri centre for skogsjordbruk. AF1009 – 2005. http://www.centerforskogsjordbruk.org/pubs/ripbuf.pdf

[5]         North American skogsjordbruk: An Integrated Science and Practice.” American Society of Agronomy (ASA), 2000. Eds.: Garrett, Rietveld and Fisher. Chapter 7.

[6]          Weiseman, Wayne. Halsey, Daniel. Ruddock, Bryce. Integrated Forest Gardening – The complete guide to polycultures and plant guilds in Permaculture systems. Chelsey Green Publishing. 2014

[7]          Elevitch, Craig. Wilkingson, Kim. A guide to Orchard Alley Cropping for Fertility, Mulch and Soil conservation. Version 1/99. 1998-1999. Publicerad på www.echocommunity.org

[8]          World skogsjordbruk Center http://www.worldskogsjordbrukcentre.org/about_us/our_history 20140820

[9]          Crawford, Martin. Creating a forest garden. Green Books. 2010.

[10]        Westman, Anna. Tunón, Håkan. Ju förr, desto bättre – Kulturarvet som en resurs för en hållbar framtid. 2009. Centrum för biologisk mångfald. Elanders

[11]        EURAF – European skogsjordbruk Federation, http://www.skogsjordbruk.eu/ 30 Aug 2014

[12]        EURAF – European skogsjordbruk Federation, http://www.skogsjordbruk.eu/node/287 30 Aug 2014